"Hårband hjälper inte, funderar på att köp hårspray"

Tre bilder från tre olika och soliga dagar. Om en vecka är jag klar med mitt första uniår. Han med. Inom två veckor är jag i Sundsvall. Tiden går i en rasande takt.
vardagsliv | | Lämna ett avtryck |

"Every breath you take, every move you make, every bond you break, every step you take, I'll be watching you"

Ni vet The Police hitlåt Every Breath You Take?
 
(I'll Be Missing You av Puff Daddy & Faith Evans har samma melodi och spelas i första Eva & Adam-filmen när de åker buss, jättefin låt)
 
Det är inte ovanligt att Every Breath You Take är någons bröllopslåt för att den till ytan låter som en kärlekssång, men i själva verket handlar det om svartsjuka och kontroll efter ett uppbrott. Jag fick det här berättat för mig i en föreläsningssal på mittuniversitetet hemma i Sundsvall av en kriminalare medan jag fortfarande gick på gymnasiet. En helt ny verklighetsbild och fascinerande intresse väcktes under den kvarten när hon vidare berättade vad utbildningen handlade om. Visserligen läser jag inte kriminologiprogrammet nu, men efter att följt SVT's dokumentär Fallet Kevin i tre delar --> fyraåriga Kevin mördas 1998, två bröder fem respektive sju pekas till sist ut som mördarna efter många timmar i förhörsrummet. Hur det kommer sig och hur verkligheten bakom polisens fastställande redovisas i den miniserien <-- förstår jag på allvar att nyfikenheten (och skräcken) kring kriminologi inte bara var en tillfällighet med det där låtexemplet. Det blir ingen GW-Persson av mig men det vore roligt att ha 7,5 poäng kriminologi skrivet på sitt CV, har sett att det finns sommarkurser i 50% takt och på distans. 
tankekaos, vardagsliv | | Lämna ett avtryck |

"Jag är irriterad, han tog ingen hänsyn till sjuttonde maj"

Det är mitt i natten och mina framsida lår (på latin: quadriceps) skriker av träningsvärk så fort jag rör mig ens en milimeter på madrassen. Magen gör också ont men inte på grund situpsen. 
 
När det blivit ljust och klockan slår tio börjar min skoldag. Min norska lärare till idrottspsykolog är lite bitter för att hans svenska chef inte alls tog någon hänsyn till dagens datum. I slutspurten av vårt grupparbete ska vi på handledning hos honom och få bekräftelse att vi gör rätt eller bli sågade till fotknölarna. 
 
Och nu till den egentliga kontentan innan läggdags med det här inlägget, kärnan, det som jag vill minnas mest från i måndags ( känner allra mest träningsvärken) fast aldrig kom till skott att berätta, det som aldrig varit mer lättande och skönt: Jag klara den andra hemtentamen. 
From the top