"Du är ju bra med människor tänkte jag"

Tänkte att jag måste säga hej. 
 
Somnade nästan men svalde fel och blev plötsigt fullt medveten om livet medan jag hostade och frustade på tågets tysta avdelning på väg till Umeå. Men det gick bra, jag överlevde. Har sovit två nätter i mitt flickerum och nästan ätit 40 bitar sushi på två dagar vilket är rekord och kanske heller inte min bästa idé. Har även hälsat på farfar i dag tillsammans med Krasty, läst en himla massa artiklar och petat på meningsbyggnad i en rapport. Alldeles innan tågfärden fick jag förfrågan om mitt kanske hittills största skiduppdrag. Åkte en skidcup för cirka 100 år sen, eller för att vara exakt 7 och 6 år sen när jag var 13 och 14. Det här året får jag vara lite nostalgisk och andas atmosfären igen.
 
Jag ringde alltså upp någon timme senare efter att överlagt med min grupp, mina föräldrar och mig själv. 21:03 i en busskur tackade jag självklart ja möjligheten att vara ledare för Västerbotten. 37 aktiva i ett busslast har vi nu sex ledare med oss till Bollnäs redan på torsdag. Det är inte bara i hockey det går fort. Det känns lite häftigt faktiskt, att representera ett distrikt med massa ansvar och återuppleva cupen ur ett ungt ledarperspektiv. Wowowo. Gonatt. 
vardagsliv | |
From the top