"Ta kort på när jag skrapar rutan och skicka till mamma"

Jag hann åka skidor med ett par klassisar innan pappa rullade in i stan. Måste ju ta vara på ett strålande skidväder (uppenbarligen även för ett brudpar som tog bilder vid spåret). Grim blev jätteglad för att jag fotade honom och inte mig själv bland träden.
Resten av soltimmarna spenderade jag med att mäta utrymmen med pappa i min lilla bostad för att sedan titta och lyfta, mäta och fundera inne på ikea.
 
Vi hann ju, som ni kanske minns, inte riktigt klart med att montera ihop delarna till det som skulle bli mitt matbord när vi var här innan nyårsskiftet för det blev bråttom bråttom till ett jobb. Under den tiden har flyttkartonger stått längs väggen och tagit upp yta parallellt som fler ideér slå rot för att utnyttja de kvadratmetrar som finns till smidig förvaring samtidigt som det inte ser ihoptryckt ut i ett förråd. Lagom till lunchdags var första möblemangets hundra delar i ett det invigdes direkt. Och så följer bilder med sämre kvalité avsedd för att ge interiörer till mamma hemma i svallet.   
Därefter kom mäta och fundera-biten på ikea vilket gjorde att tiden rann ur händerna för dagen, men vi fick med oss tre möbler till och hann skruva ihop vitrinskåpet innan det blev alldeles för sent och rent tidsmässigt opassande att hamra. Tilläggas kan är att vi inte heller hade någon hammare. 
 
Så det bidde ingen hemfärd för far den kvällen utan han fick gott stanna över natten. Under lunchtid tog resten form efter att skrapat bilrutan och köpt en billig hammare. 
Åh så fint världen. 
En möbel för mina böcker att bo i, in making.
Eftersom sängen inte är duglig för en uppvisning i detta nu då jag ligger i sängen och inte har överkastet på får det räcka med ett foto på matplatsen som kan bli hur stor och liten och praktisk som helst! Och skåpet med allt mitt porsling i bakgrunden.
Jag trivs så himla bra nu. Det är trivsamt att vara hemma. "Det är hit man kommer när man kommer hem", som Piteåborna säger. Vill ni komma på en kopp kaffe eller matbit vet ni vart ni är välkomna! 
 
(Och oroa dig inte mamma, ljusen brinner inte längre, det var för bildens skull).
vardagsliv | |
From the top